Har du också märkt att priserna på pellets skjutit i höjden det här året? Kanske har du svårt att få tag på dem alls? Du är inte ensam. Vinteruppvärmningen 2025-2026 har skapat en unik kris i Sverige, där många husägare som satsat på pellets inte längre känner sig trygga. Något har hänt på pelletsimarknaden som vi absolut behöver förstå för att inte vara oförberedda nästa gång.
Under kommande rader får du veta precis vad som ligger bakom de oväntade prisökningarna och bristen, varför experterna varnat för detta länge, och vad det betyder för din plånbok och ditt hem.
Sverige, pelletsproducenten – Myten som sprack
I flera år har vi hört att Sverige är ett land med gott om billig träbiomassa, och att investeringar i pelletsuppvärmning ger långsiktig prisstabilitet. Denna bild, som ofta förstärkts av branschorganisationer, har nu fått sig en rejäl törn.
Varför pellets blev populärt
- Ett miljömedvetet val som alternativ till fossila bränslen.
- Stöd från statliga energiprogram gav bränsle till nya värmesystem.
- En ersättning för kol, ved och till och med gas i takt med EU:s regleringar.
Antalet pelletskaminer och pannor i svenska hem har ökat stadigt. Bara under 2023 fanns hundratusentals hushåll som förlitade sig på pellets. Många trodde att försörjningen var säker och att priserna skulle förbli stabila.
Den obönhörliga vintern 2025-2026: Prisrallyt och bristen
Under hösten 2025 började priserna stiga märkbart. En ton pellets kunde kosta 6 000–7 000 kronor, och i vissa regioner ännu mer. Detta var redan en signal om problem, men de flesta avfärdade det som en tillfällig ökning, liknande den som sågs efter geopolitiska skakningar för några år sedan.
Men det var bara början. I februari 2026 hade priserna passerat 9 000–10 000 kronor per ton i många fall, och de fortsatte att klättra. Vad var det som hände?
Flera orsaker till krisen
- Extremväder: Vintern 2025-2026 blev betydligt kallare än förväntat, med ihållande sträng kyla sedan slutet av december. Gamla vanor med låg bränsleförbrukning under milda vintrar spelade oss ett spratt.
- Ovanan att bunkra: Efter flera milda vintrar hade många hushåll slutat att bygga upp stora förråd av pellets. När kylan slog till som hårdast, och efterfrågan rusade, var lagren tömda.
- Lägre produktion under vintern: Pellets tillverkas av träavfall från skogsindustrin. Under vintern minskar ofta sågverksverksamheten, vilket direkt påverkar tillgången på råmaterialet – sågspån.
- Ökade produktionskostnader: Att transportera sågspån långa sträckor under vintern är dyrare. Förorenat eller fuktigt råmaterial kräver dessutom tidskrävande och energikrävande torkning, vilket driver upp priset ytterligare.
- Svaga leveranskedjor: Bristen på sågspån under vintermånaderna gör det svårt för pelletstillverkare att snabbt öka produktionen för att möta den plötsliga efterfrågan. Import från andra länder är inte heller en enkel lösning.
Vi befinner oss inte i en situation som bara drivs av girighet; det är en brist på råmaterial som tyvärr leder till stigande priser.
Sverige som pelletsexportör – och beroendet av import
Trots att Sverige är en betydande producent av pellets i regionen, har den inhemska efterfrågan vuxit snabbare än produktionskapaciteten. Dessutom går en stor del av den svenska produktionen på export till andra EU-länder, där efterfrågan också är hög.
För att täcka det inhemska underskottet behöver Sverige importera pellets. Tidigare kunde en stor del komma från Ukraina, men kriget där och de ökade attackerna mot landets energiinfrastruktur har drastiskt minskat möjligheterna till export. Förstörda energianläggningar i Ukraina gör att deras träindustri och pelletsproduktion slås ut eller begränsas.
Inte bara priset: Kvalitetskrisen
Medan priserna rusade, har även kvaliteten på vissa pellets blivit en fråga. En ”grå marknad” med pellets av låg kvalitet, ibland med okända tillsatser och utan certifiering, har dykt upp både bland importerade och inhemska produkter. Sedan 2025 har kraven på kvaliteten på träbiomassa i Sverige skärpts, vilket är avgörande för både miljön och för att pellets ska räknas som en förnybar energikälla inom EU.
Varningen fanns där – varför lyssnade vi inte?
Den uppdaterade nationella planen för energi och klimat (KPEiK) hade faktiskt förutsett denna situation. En analytisk rapport som inkluderades i planen påpekade att Sverige inte har tillräckligt med hållbar träbiomassa för att basera sin energitransformation enbart på detta bränsle. Rapporten identifierade att Sverige, med sina begränsade inhemska resurser, skulle bli mer beroende av den globala biomassa-marknaden – en marknad som är känslig för prisfluktuationer, intensiv konkurrens och geopolitiska risker.
Löftena om långsiktig eldningsstabilitet visade sig vara mer av en myt än verklighet.
Pelletskaminer: En beprövad teknik med nya begränsningar
Vintern 2025-2026 har visat att den breda spridningen av pelletskaminer och pannor kanske inte var en så ”stabil” investering som vi hoppades.
- Hög efterfrågan i kombination med begränsade resurser och sårbara leveranskedjor gör pellets till ett mer oförutsägbart bränsle.
- Precis som gasanvändare upplevde efter 2022 och värmepumpsägare med elpriserna, så står nu pelletsanvändare inför liknande utmaningar.
Ansvar kan inte enbart läggas på konsumenterna. De optimistiska förväntningarna på den lokala biomassan har satt många i en utsatt position. Dagens höga priser är en direkt konsekvens av dessa överskattade förutsägelser.
Vad är din erfarenhet av pelletskrisen? Hur har du förberett dig för nästa vinter?
