Den kalla januari har överraskat många med högre kostnader än väntat. Efter flera milda vintrar har många vant sig vid temperaturer kring nollan, men i år har både gas-, el- och pelletskonsumtionen ökat markant, vilket syns direkt på fakturorna. Husägare och de som permanent bor i fritidshus delar med sig av sina erfarenheter: kostnaderna har stigit för nästan alla, men det är de som bor i stugområden och sommargårdar som drabbas hårdast ekonomiskt. Här är detaljerna!
Gasvärme: Kostnader varierar stort beroende på tariff och isolering
En villaägare i ett modernt trähus på 126 m² betalade cirka 3 200 kr för uppvärmning i januari. Huset värms upp med en gaspanna, men här finns en viktig detalj: objektet omfattas av en mindre förmånlig prismodell, vilket gör att gasen blir betydligt dyrare per kubikmeter jämfört med standardvillkor. Förbrukningen låg på cirka 783 m³ för månaden. Med en mer fördelaktig tariff skulle samma volym kosta ungefär hälften.
Ett annat exempel är ett hus med en mindre tillhörande bastu, uppvärmt av en tvåkrets gaspanna. Den uppvärmda ytan är 133 m² i huset plus 20 m² i bastun. I januari förbrukades ungefär 550 m³ gas, vilket resulterade i en kostnad på cirka 850 kr. Ägaren betonar att huset har minimala värmeförluster tack vare god isolering: tjocka väggar, extra isolering, isolerad golv och ett tjockt lager isolering på taket. I kylan visar sig detta snabbt som besparingar.
En familj i ett tvåvåningshus på 180 m² (inte ett nytt hus, väggar av siporex med tegelbeklädnad) värmer upp med gas. Januariavtalet för uppvärmningen landade på cirka 1 800 kr – en kostnad som ägarna anser vara en typisk vinterbelastning för denna storlek och uppvärmningsmetod.
Ett ytterligare exempel: ett hus på 160 m² med en kondensationspanna, som vanligtvis väljs som ett mer energieffektivt alternativ. Baserat på vinterförbrukningen under två månader ligger den på cirka 467 m³ gas per månad, vilket motsvarar ungefär 1 000 kr per månad under deras förhållanden. Temperaturen i huset hålls konstant på 23–24 °C och väggarna är dessutom isolerade, vilket innebär att komforten inte sker på bekostnad av utgifterna.
Elvärme: Bekvämt men förbrukningen skjuter i höjden i kylan
Detta gäller ett ramhus med panoramafönster och en total yta på 105 m². Huset är välisolerat och har energieffektiva fönster. Uppvärmningen sker enbart med el via golvvärme. I januari ökade förbrukningen med +500 kWh jämfört med december.
Den totala elförbrukningen i januari landade på cirka 2 000 kWh, vilket resulterade i en kostnad på ungefär 1 600 kr. Kylan lade alltså till cirka 400 kr till den vanliga vinterbudgeten, enbart på grund av ökad elförbrukning under de kallare dagarna.
Pellets och kombipanna: Förbrukningen ökar markant i stark kyla
Ett nytt hus på 190 m² (murat med isolerad fasad) har ett kombinerat system i pannrummet med tre värmekällor: en värmepump, en pelletspanna och en elpanna. Automatsystemet är inställt så att värmepumpen arbetar ner till cirka –5 °C. Vid lägre temperaturer aktiveras pelletspannan, eftersom det i stark kyla ofta är stabilare och även mer kostnadseffektivt.
Under januari förbrukades cirka 1,2 ton pellets, vilket kostade ungefär 2 600 kr. Ägarna nämner att vid mildare vintrar är förbrukningen märkbart lägre, eftersom just de kalla perioderna snabbt kan öka bränsleåtgången.
Värmepump i stugområden: Mer effektiv än elpanna, men prestandan sjunker i sträng kyla
Många husägare i stugområden väljer en luft-vattenvärmepump. Anledningen är enkel: jämfört med elpannor producerar den flera kWh värme per 1 kWh el. Detta är särskilt viktigt där tillgången på ström är begränsad och det inte är enkelt eller snabbt att öka effekten.
Exempel: Ett välisolerat hus på 220 m² för permanentboende. Under januari förbrukades cirka 3 000 kWh för uppvärmning med värmepumpen. Med en mindre förmånlig tariff innebar det en kostnad på cirka 6 000 kr för månaden.
Ägarna varnar samtidigt för en viktig aspekt: i sträng kyla sjunker värmepumpens effektivitet. För samma elförbrukning levererar den mindre värme än under en mildare vinter. Trots detta är den oftast minst dubbelt så effektiv som en elpanna. Men med en dyrare tariff blir slutsumman fortfarande hög. Med en mer fördelaktig tariff skulle samma förbrukning kunna kosta cirka 2 400 kr.
Varför en reservvärmekälla inte längre bara är ett val
Denna vinter har visat att det är fördelaktigt att ha flera värmekällor i pannrummet. I ett fall, under stark kyla, slutade värmepumpen att fungera. För att förhindra att systemet skulle frysa, var man tvungen att snabbt koppla in elpannan. Det tog sedan flera dagar innan en behaglig temperatur åter stabiliserades i huset, eftersom det går långsammare att värma upp huset igen efter en kraftig avkylning.
Ett annat problem som ofta uppstår, särskilt i stugområden, är begränsningen av den maximala effekt som kan tas ut från elnätet, till exempel högst 6 kW för hela fastigheten. I en sådan situation rekommenderas husägare att överväga en kompletterande värmekälla för de mest intensiva köldknäpparna. Det kan vara en ved- eller pelletspanna, eller en kamin, så att hushållet inte blir helt beroende av en enda teknik.
